torsdag 28 april 2011

Perfect world

Känner att jag börjar komma ur balans igen. Förstått att livet är ett evigt pusslande. Det är svårt att ha energi och få allt att gå ihop i livspussel. I en perfekt värld så skulle jag slippa stress. Jag skulle ha världens tålamod och vara pedagogisk med barnen, aldrig höja rösten eller lacka ur. Smidiga morgnar med glada barn som gör som jag vill. Jag jobbar på ett givande och utvecklande arbete och är bäst, bäst, bäst (ha ha). Hämtar barnen och vi är pigga och glada och tar oss hem utan skrik och bråk. Hemma leker de små gullungarna tillsammans, ibland avbryter de sina fantasifulla och kreativa lekar och tittar kärleksfullt på varandra och är glada över att ha världens finaste/roligaste/snällaste bror (yeah right). Vi lagar näringsriktig och hälsosam mat med mycket grönsaker som hela familjen glatt smaskar i sig. Under middagen sitter vi och utbyter dagens händelser, om vi inte kiknar av skratt när någon säger något roligt. Jag tränar flera gånger i veckan. Känner mig pigg, glad, frisk, stark, och framför allt snygg. Otroligt snygg. Jag har även fina kläder. Jag dricker rödvin på fredagarna till filmkvällen. Just det, jag har en toppenrelation med min man, ja vi är givetvis lyckligt gifta. I allt detta bekymrar jag mig inte för pengar, relationer eller framtiden. Jag lever i nuet, läser böcker om jag inte tittar på allmänbildande program på tv eller tittar på fransk film. Jag är givetvis fortfarande engagerad i de två styrelser jag brinner för. Det händer även att jag protesterar mot orättvisor på Sergels torg.. nä nu räcker det. Läs detta med ironi, mycket ironi.

Jag har två fina killar som många stunder sköter sig jättebra och de är såklart världens finaste på alla sätt. Men barn är barn och vissa morgnar är hemska. Denna vecka har vi haft flera sådana. Men de ska utvecklas och för att utvecklas måste de göra uppror antar jag. Testa gränser. Jag utvecklas också, ibland tyvärr till en 4-årings nivå. jag är alldeles för envis ibland och många gånger fattar man helt fel beslut i stundens hetta och är efterklok en timme senare. Varför gjorde jag inte si, varför gjorde jag inte så? Hoppas jag inte förstör barnen helt och hållet, kommer aldrig förlåta mig själv då. Och det dåliga samvetet.. oy..

Livspusslet var det ja.. jag ska försöka få till det på något sätt. Måste planera om lite tror jag nog. Inte ens veckans matlista är särskilt inspirerande. Peace out.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar