Mormor

Fick besök av min mormor och "morfar" (mormors sambo sedan över 30 år som alltid funnits i mitt liv men som vi aldrig kallat morfar). Senaste två åren kommer mormor alltid med något hemifrån som present. Det kan vara en skål, några löpare, grytlappar, burkar eller annat "bra att ha". Hon vill göra sig av med saker nu när hon "bara har graven framför sig" som hon säger. Min fina, egensinniga, lite excentriska mormor. Vi har iofs samma råa humor. Usch, blev lite ledsen. Tanken att hon inte ska finnas här en dag..

Jag har alltid stått min mormor ganska nära. Minns från barndomen att jag och min kusin fick åka med mormor och morfar till deras mysiga landställe i Finland, en gammal lantskola från 30-talet. Jag kommenderade min äldre (mycket mindre bestämda) kusin att bära ner min dockvagn från vinden och sedan upp igen, fram och tillbaka. Jag var bestämd redan som barn. Vi åkte pendeln från färgglada ghettoförorten till Karlberg och deras lilla mysiga tvåa på Torsgatan. Högt i tak, mormorsdoften. Den polska charkuteriaffären. Surdegsmackor med skinka. Morfar killade mig på fötterna och jag sa "du kan ta av strumporna om du vill". Han lät mig kolla på "Hajen" fast jag egentligen var för ung. De flyttade senare till vår färgglada förort och samma trappuppgång. Då spgs vi ofta. Jag var inte så lycklig som barn. Ensam och ledsen redan då. En gång minns jag hur mina tjejkompisar frös ut mig och jag kände mig ensammast på jorden. Då gick jag ner till mormor och kunde berätta vad som hänt. Vi satt och pratade om allt möjligt. Ofta bakade jag något och tog med till dem. Vi satt och fikade. Min mormor har alltid tyckt att jag ska bli konditor. Ibland åkte jag med dem och storhandlade på helgerna. Det var mysigt. Jag kom just på att jag visst har lite fina barndomsminnen. Måste sluta vara så negativ och svart.

Min mormor berättar ofta för mig om sina barndomsminnen. När hon och hennes kompis som småtjejer tjatade till sig jobb på fiskrökeri. Hur de stank fisk och rök när de kom hem. När det var krig i Finland och det inte fanns mycket mat. Hon njuter fortfarande av ett glas kall mjölk för det var ransonering av mjölk under kriget. Min gammelmormors syster som blev kär i en rik ryss och som troligen blev mördad. Min mormor åkte till England som 18-åring utan att kunna engelska. Det är lite tufft. Hon blev gravid i England men åkte hem till Finland och valde bort mannen. Det var inte så vanligt på 50-talet. Hon skilde sig från min biologiska morfar och blev ensamstående med fyra barn. Min starka, hårt arbetande mormor. Envis. Sisu. Styrka. Min mormor har aldrig brytt sig om vad andra säger eller tycker om henne. Hon klädde sig i hippiekläder, kaftaner, Kalevalasmycken. Hon har alltid haft sin egen stil. Fan vilken cool mormor. Sedan har min mormor inte alltid varit så snäll. Hon har definitivt favoriserat mig och jag har dragit nytta av det. Hon kan vara otroligt dömande och inte alls den omtänksamma, gulliga mamman/mormodern som vissa andra. Men hon är min mormor och jag älskar henne för den hon är och det hon gett mig. Tanken på att hon en dag inte ska finnas här känns väldigt jobbig. Jag hoppas det dröjer.