Bläh

Fick någon släng av magsjuka imorse så denna dag har gått i vilans tecken. Vilken skillnad det är på mitt tänk numera. Nu är träningen en så naturlig del av min vardag att en dag jag inte kan träna får det att klia i hela kroppen. Jag mår så himla bra av att röra på mig, svettas, ta ut mig. Jag är hooked! Visst behöver min kropp vila förstås och det får den också men det är en sån skön känsla att träningen är något jag vill göra, inget tråkigt måste. Den känslan tar jag till vara på!

Maten idag har blivit en skamfläck men det får vara så. Är man sjuk så är man. Nya tag imorgon och förhoppningsvis är jag frisk. En del personligt "crap" som tynger ner min tillvaro också men jag försöker hålla huvudet högt och inte låta det påverka mig alltför mycket. Finns en del glädjeämnen också och jag försöker koncentrera mig på det positiva i livet. Haft en underbar barnvecka med mina små älsklingar. Helt galet hur mycket man kan älska sina barn. De är verkligen det största i livet. Vilken lycka och tacksamhet jag känner över att få vara deras mamma. Världens bästa Elias och Elliot, jag spricker snart av kärlek till mina tosar :)

Musik har som vanligt en stor plats i mitt liv och just nu lyssnar jag mycket på Joshua Radins nya skiva men också Drake.. haha..jag har så schizo musiksmak. Drake får mig alltid att vilja shaka min booteyy.. bra träningsmusik också! Och nu längtar jag till Joshua Radins spelning på Berns i september! Can´t wait!!!

Mr Dreamy a.k.a Joshua Radin 

Påsk

Härligt med påskledighet. Långfredagen blev det lite storhandling med hjälp av bästa mostern som skjutsade och vännen som kunde passa barnen. Vi hann även gå på bio och se filmen "Lorax" som vi alla gillade. Mot slutet var det allsång i filmen med en svängig låt "Låt det gro" och plötsligt sitter Elias ochbörjar klappa takten, helt inne i låten. Så himla härligt med barns spontanitet och frihet. Min fina fina Elias. När barnen hade lagt sig så fick jag och vännen en helt gudomlig middag. Jag gjorde citron, vitlök och rosmarinmarinerad lammstek med potatisgratäng och till det en hemlagad rödvinssås.. Helt galet GOTT! Rödvin till det... oh my!

Igår blev det leta påskägg. Trist att det det var snöigt ute så jag gömde påskäggen på vinden.Barnen tycker det är lite spännande där uppe. Påskharen hade lämnat ett brev till oss där det stod att vi skulle leta i huset efter påskägg. Vilken lycka att se två busungar med glädje och spänning springa upp för trapporna och leta. Sådana stunder är verkligen livets glädje. Senare blev det påskmiddag hos mamma.

En fantastiskt skön påsk hittills...

Bra film!

Lite godis.. bara lite..

Himmelskt

Kalas

Verkar som Elliots 4-årskalas blir av ändå. Killarna börjar tillfriskna och idag hade vi en feberfri dag. Dock mycket bråk och tjafs.. jobbigt när man måste fixa grejer inför kalaset som städning och bakning. Nu är rätt mycket i sin ordning iaf och jag hoppas jag slipper stress imorgon. Det är stunder som dessa man skulle behöva en till vuxen. Ja ja, man lär sig..

Imorgon bjuder vi iaf på tårta enligt Elliots önskemål; "det ska smaka apelsin, jordgubb och päron". Jag lyckades  deala bort den sistnämnda smaken då jag tyckte att den inte riktigt passade in. Sockerkaksbotten med apelsinsmak, jordgubbspuré som fyllning och vit chokladmousse på hela tårtan och lite dekorationer. Hoppas den blir god. Gjorde  även minicupcakes; choklad och citron/hallon och de toppas med frosting imorgon. Köpekex fick det blir för nu är mamman slut. Helst hade jag bakat egna kakor förstås men tiden och orken räcker nog inte till riktigt. Man får prioritera lite helt enkelt. Ska iaf bli riktigt kul o ha Elliots första kompiskalas och jag hoppas det blir skoj för barnen. Jag har t o m lärt mig ett trolleritrick!

Ordning

Ja då var det ordning på slottet igen. Killarna kom hem igår, alltid lika härligt. Kan inte sluta gosa och mysa med mina små troll. Elliot sa "mamma jag har saknat dig" när han kom in i hallen.. gosungar!
Tyvärr är det sjukstuga fortfarande då Elias haft feber sedan helgen och fortfarande är krasslig. Nu hoppas jag bara Elliot klarar sig till helgen iaf så han får ha  sitt efterlängtade kalas.

Love for my babies

Kom över den här låten ikväll, väldigt fin sång. Tillägnas världens bästa killar. En kärlek som är alldeles för stor att ens försöka beskriva.

Unsure of what the balance held

I touched my belly overwhelmed

By what I had been chosen to perform

But then an angel came one day

Told me to kneel down and pray

For unto me a man child would be born

Woe this crazy circumstance

I knew his life deserved a chance

But everybody told me to be smart

Look at your career they said,

"Lauryn, baby use your head"

But instead I chose to use my heart

Now the joy of my world is in Zion

Now the joy of my world is in Zion

How beautiful if nothing more

Than to wait at Zion's door

I've never been in love like this before

Now let me pray to keep you from

The perils that will surely come

See life for you my prince has just begun

And I thank you for choosing me

To come through unto life to be

A beautiful reflection of his grace

See I know that a gift so great

Is only one God could create

And I'm reminded every time I see your face

That the joy of my world is in Zion

Now the joy of my world is in Zion

Now the joy of my world is in Zion

Now the joy of my world is in Zion

Marching, marching, marching to Zion

Marching, marching

Marching, marching, marching to Zion

Beautiful, beautiful Zion

Saknad

Usch vad jag saknar mina barn något galet just nu. Usch usch usch...

Ny vecka

Japp.. ny vecka, nya tag typ. Haft en toppenhelg med barnen med pulka och snowraceråkning, matsäck och varm choklad i backen, fotbollsträning osv. Känns skönt att barnen lugnat ner sig också. De har nog landat så smått efter separationen och alla flyttar. Elliot får inte längre utbrott som han fick i höstas och det känns otroligt bra. Han är gladare och säger så mycket roliga saker. Elias kan vara argsint men jag tror det är skolåldern som gör att han ibland är som en liten tonåring. Går inte att resonera alla gånger men efteråt går det att prata igenom saker och ting. Mina älskade, älskade barn.. vad vore jag utan Er <3
Elliot sa igår till mig "mamma jag ska alltid älska dig".. sötnosen.. han är så otroligt gosig, mysig, klok och envis, min lilla tosboll. Och Elias.. man förundras hur jag lyckats skapa den lilla människan. Så himla smart, klurig, tosig, knasig, social, världens finaste storebror.. åh, vad mitt hjärta går sönder ibland när jag ser på de där två. Stolt och lycklig mamma, ja det är väl alla över sina barn förstås!

Nej nu ska jag koncentrera mig på att ta hand om mig själv på bästa sätt! Efter onsdag blir det träning på Friskis alt. gym på jobbet. trots lite för lite sömntimmar inatt så känner jag mig lite mer energifylld och lite gladare på ngt sätt. Och solen skiner i detta fina vinterstockholm! Ha en bra dag för det ska jag!

Skola

Skriver ett separat inlägg om detta.. Idag var nämligen Elias första skoldag! Jisses vad tiden har gått fort. Han fyller ju hela 6 år i höst, min stora, fina kille. Han har räknat ner dagarna till skolstarten och t o m räckt upp handen vi matbordet ha ha.. så redo för skolan!
Imorse var han nog lite nervös för det var känsloutbrott för minsta lilla grej. Men vi kom iväg i tid och han skuttade hela vägen till skolan. Lite blyg inför fröknarna men det släppte ganska fort. Barnen fick sitta i en ring på golvet och fröknarna ropade upp dem, tog foto på dem för att lära sig deras namn och pratade lite. Elias vågade faktiskt räcka upp handen ett par gånger och vågade svara/prata inför alla, det bådar gott tror jag. Jag tvivlar inte en sekund på att han kommer klara skolan galant. Han är redan hur duktig som helst på bokstäver, siffror, matte m m. Skolan kommer vara helt rätt ställe för utvecklingen. Min smarta, roliga, känslosamma, omtänksamma, glada, påhittiga, envisa, kloka, tosiga, kluriga, hoppiga, klättriga, oändligt älskade och finaste Elias. Vilken stolthet du är för oss!

Miracle

Just nu sitter jag och saknar världens finaste killar. Hoppas Ni förstår att mamma älskar er till månen och tillbaka och ännu mer. Att jag är världens lyckligaste mamma som har två så fina killar i mitt liv. Jag ska göra allt jag bara kan för att göra allt så bra som det går. Ni är mina mirakel och livet vore ingenting utan Er. Vi klarar det och allt kommer ordna sig!

Miracle

You're my life's one miracle
Everything I've done that's good
And you break my heart with tenderness
And I confess it's true
I never knew a love like this 'til you

You're the reason I was born
Now I finally know for sure
And I'm overwhelmed with happiness
So blessed to hold you close
The one that I love most
Though the future has so much for you in store
Who could ever love you more

The nearest thing to heaven
You're my angel from above
Only God creates such perfect love

When you smile AT me I cry
And to save your life I'd die
With a romance that is pure in heart
You are my dearest part
Whatever it requires
I live for your desires
Forget my own, your needs will come before
Who could ever love you more

There is nothing you could ever do
To make me stop loving you
And every breath I take
Is always for your sake
You sleep inside my dreams
And know for sure
Who could ever love you more

Perfect world

Känner att jag börjar komma ur balans igen. Förstått att livet är ett evigt pusslande. Det är svårt att ha energi och få allt att gå ihop i livspussel. I en perfekt värld så skulle jag slippa stress. Jag skulle ha världens tålamod och vara pedagogisk med barnen, aldrig höja rösten eller lacka ur. Smidiga morgnar med glada barn som gör som jag vill. Jag jobbar på ett givande och utvecklande arbete och är bäst, bäst, bäst (ha ha). Hämtar barnen och vi är pigga och glada och tar oss hem utan skrik och bråk. Hemma leker de små gullungarna tillsammans, ibland avbryter de sina fantasifulla och kreativa lekar och tittar kärleksfullt på varandra och är glada över att ha världens finaste/roligaste/snällaste bror (yeah right). Vi lagar näringsriktig och hälsosam mat med mycket grönsaker som hela familjen glatt smaskar i sig. Under middagen sitter vi och utbyter dagens händelser, om vi inte kiknar av skratt när någon säger något roligt. Jag tränar flera gånger i veckan. Känner mig pigg, glad, frisk, stark, och framför allt snygg. Otroligt snygg. Jag har även fina kläder. Jag dricker rödvin på fredagarna till filmkvällen. Just det, jag har en toppenrelation med min man, ja vi är givetvis lyckligt gifta. I allt detta bekymrar jag mig inte för pengar, relationer eller framtiden. Jag lever i nuet, läser böcker om jag inte tittar på allmänbildande program på tv eller tittar på fransk film. Jag är givetvis fortfarande engagerad i de två styrelser jag brinner för. Det händer även att jag protesterar mot orättvisor på Sergels torg.. nä nu räcker det. Läs detta med ironi, mycket ironi.

Jag har två fina killar som många stunder sköter sig jättebra och de är såklart världens finaste på alla sätt. Men barn är barn och vissa morgnar är hemska. Denna vecka har vi haft flera sådana. Men de ska utvecklas och för att utvecklas måste de göra uppror antar jag. Testa gränser. Jag utvecklas också, ibland tyvärr till en 4-årings nivå. jag är alldeles för envis ibland och många gånger fattar man helt fel beslut i stundens hetta och är efterklok en timme senare. Varför gjorde jag inte si, varför gjorde jag inte så? Hoppas jag inte förstör barnen helt och hållet, kommer aldrig förlåta mig själv då. Och det dåliga samvetet.. oy..

Livspusslet var det ja.. jag ska försöka få till det på något sätt. Måste planera om lite tror jag nog. Inte ens veckans matlista är särskilt inspirerande. Peace out.

Söndagsblues

Jaha, då var denna helg slut. Träningen blev inte av igår. Vi var trötta, sambon hade varit på fotboll och galej kvällen innan så vi orkade inte stressa iväg. Och idag har segheten varit förlamande så vi har inte rört på oss så mycket.
Jag hade superkul igårkväll på födelsedagskalaset trots att jag knappt kände någon. Som tur var så var ju min äldsta kompis M och hennes man H med oss. Vi träffades innan festen och tog ett par glas vin på Eken vid Slussen och sedan begav vi oss till festen på Garant festvåning vid Hornstull. Skönt att hänga med folk som har samma humor. Under gårdagkvällen funderade vi på om vi någonsin kommer mogna till, kommer vi hålla på så här när vi är 70 år? troligtvis, ha ha.. Kul hade vi som sagt men idag mår man som man förtjänar. Trots en härlig baksmälla så har vi varit ute med barnen som fått testa nya cyklarna och lekt med grannbarnen. Vad skönt det är när man kan vara så mycket utomhus.
Vi har dessutom fått upp hatthyllan och krokar i hallen så nu saknas bara en ny skohylla, spegel och vägglampa. Men redan nu är det stor skillnad, jättefint!

Som jag nämnde i förra inlägget så har jag hamnat i en ond spiral igen med en massa skit. Träningen går helt ok, nåste bara ta tag i styrketräningen och börja springa. Men maten är jag inte nöjd med. Jag ska försöka hitta orken att kämpa på lite bättre, då kommer jag må bättre. Känns ju inte bättre när våren är här och man ska klä sig ljusare och lättare. Har inte direkt lust med det. Skulle helst gömma mig i ett stort tält just nu känns det som. Men skam den som ger sig. Jag ska INTE ge mig, det kommer jag aldrig göra.

Berg- och dalbana

Datorn totalstrejkar hemma så det blir fortfarande sparsamt med bloggande. Dessutom har jag inte så extremt intressant liv att dela med mig av ha ha.
Gårdagen började ok, blev riktigt hemsk ett tag men slutade ganska väl. Lite som en berg- och dalbana faktiskt. Jag ska inte gå in på detaljer om det hemska men lilla barnet fick ett förjävligt utbrott som knäckte mig. Han lyckades, det lilla monstret.. nu ska jag plocka ihop skärvorna och bli starkare så vi kan mötas i mitten istället för att kämpa emot. Min lilla tos. Vi fixar det här.

Usch, vilket dåligt samvete man får när man inte kan hantera det man känner att man borde kunna hantera. Livet är inte alltid lätt tyvärr. Jag önskar jag hade världens tålamod, all tid i världen och var naturligt pedagogisk men så är det inte (även solen har sina fläckar). Ibland undrar man varför man ens fått förtroendet att ta hand om ett liv eller två. Jag vet att jag inte är världens sämsta mamma men ibland känner man sig så otroligt misslyckad och sämst, sämst, sämst. Och ja, jag är min egen värsta fiende i många aspekter. Absolut hård och mest kritisk mot mig själv. Jag ska inte gräma mig för det som hände igår men det känns riktigt knäckande när det blev som det blev. Men jag lär mig. Varje dag.

Kom iaf iväg till träningen som tur är. Instruktören som brukar leda passet var tillbaka efter två veckors semester så det kändes extra bra. Hennes pass är bäst; bra ledare, bra musik, bra övningar och riktigt bra ös. Träningsvärken gör sig påmind idag med andra ord. Positiv smärta dock!
Nu ska jag f*n komma igång en gång för alla. Denna vecka satsar jag på att komma iväg tre gånger. Nästa vecka SKA jag komma till gymmet, måste börja styrketräna så jag får lite muskler också. Och så ska jag inte äta en massa skit. Till helgen ska det inte unnas hit och dit. Nu kör vi!

Skön helg

Datorn hemma strular därav glest bloggande.

Helgen var toppen! Var ju nästan själv med killarna tors-sön och vi hade det superbra. Alltid lättare när man är inställd på att ta hela lasset tycker jag. Jag hade ställt in mig på att vi skulle ha en toppenhelg och det hade vi verkligen! I lördags åkte vi och tränade familjegympa på Friskis, jag körde t o m ett spinningpass efteråt och det gick superbra. Känns så skönt att svettas ordentligt och extra bra att ha det gjort en lördagförmiddag. Vi stannade kvar i Farsta efter träningen och mötte upp min kusin Inka, eller "moster Inka" som barnen säger. Blev lunch på donken och lite handling innan vi tog bussen hemåt. Eftersom minstingen vaknade kl 6 var vi trötta på eftermiddagen och hann inte med bion som jag tänkt. Istället tog vi oss en välförtjänt eftermiddagsvila i soffan med lite hembakade havrechokladcookies.. yum yum..
Inka och jag slängde ihop en riktigt god middag; Fläskfilé balsamico med klyftpotatis och ugnsrostade grönsaker. Efterrätten blev en klassiker- vit chokladmousse med hallon. Need I say more? Jag gick inte direkt ner i vikt i helgen ha ha.. tvärtom. Det blev för mycket gott och jag måste försöka bryta denna onda cirkel innan det går för långt. Känns inte så bra. På kvällen blev det filmen "Eat, pray, love" med Julia Roberts. Jag ger den knappt godkänt. Älskar Julia Roberts och hon var charmig och helt ok i filmen men jag har läst boken och den är mycket, mycket bättre.

En sådan här såg vi på skansen

I söndags ville jag vara utomhus när det var så fint väder så jag och grabbsen åkte iväg till Skansen. Riktigt mysigt även om det började spåra ur lite med kidsen. Det är svårt att lyssna på sin mamma många gånger men tur att det går att springa ganska fritt på Skansen, stackars bara de andra besökarna då det var två vildingar ute på maraton... "se upp i backen" har fått en annan mening.

Summa summarum, en toppenhelg, den första på länge faktiskt. Delar med mig av fläskfilé-receptet, rekommenderas varmt!

Fläskfilé balsamico, 4 pers.

ca 500 gr putsad fläskfilé
Smör att steka i
1 tsk torkad oregano el. annan örtkrydda eller ingen alls
Salt och svartpeppar
2,5 dl matlagningsgrädde
1-2 msk balsamvinäger
en-ett par skvättar kinesisk soja
½-1 hönsbuljongtärning (funkar säkert bra med kalv eller grönsak också)
2-3 msk färsk finhackad timjan
Ev. lite maizena utfört i vatten för tjockare sås om man vill

Skär filén i ca 1 cm tjocka skivor. Krydda med salt, peppar och ev. annan krydda. Bryn på båda sidor i smör, gärna i gjutjärnsgryta/panna.
Häll på grädde, en skvätt soja till att börja med, balsamvinäger och buljongtärning och låt koka ihop några minuter. Smaka av och tillsätt mer soja, vinäger, peppar och/eller salt. Släng i färsk timjan och låt puttra ett par minuter till. Behöver inte koka särskilt länge. Servera med ris eller klyftpotatis och något grönt. Jag gillar ugnsrostade grönsaker eller en schysst sallad.

Vit chokladmousse med hallon, 5-8 port (8 små el. 5 större glas)

200 gr vit choklad
2 ägg
3 dl vispgrädde
1 dl kesella 10%
ca ½ pkt frysta hallon
lite vaniljsocker/florsocker

Smält chokladen över vattenbad. Låt svalna lite. Vispa grädden i en skål under tiden.
Knäck äggen i en egen skål. Häll försiktigt ner den smälta chokladen i äggen och vispa hela tiden. Vänd/vispa i kesella och grädde.
Häll lite hallon i glasen, strö på lite vanilj- eller florsocker. Skeda upp moussen och låt stå i kyl några timmar. Se till att täcka varje glas med lite plastfilm så moussen inte tar smak av något annat i kylen. To die for!

Såhär kan man också dekorera. Bild från Arla.

Tankar så här på kvällskvisten....

Jag måste fundera på varför det alltid är "ett steg framåt, två steg bakåt" för mig. Varför misslyckas jag alltid? Jag vet ju svaret men jag har ingen plan A, B eller C för detta. Har iofs kanske haft någon vag plan men inte gjort som jag tänkt. Det typiska för mig brukar vara att jag är allt från ganska till jätte laddad/taggad/motiverad till att försöka gå ner i vikt/bli mer hälsosam/börja träna/äta bättre osv. Det funkar superbra i allt mellan två dagar till två-tre veckor. Sedan kommer dippen. Allt som oftast bli jag sjuk och tappar suget och motivationen. Helt enkelt för att jag inte mår bra och inte orkar bry mig eller inte kan äta så som jag tänkt. När jag inte äter som jag tänkt eller faller dit och äter en massa skit/onyttigheter så känns det som att allt är förlorat. Då kan man lika gärna gräva ett djupare hål typ. Så otroligt dumt. Om jag nu har en dålig dag så borde jag låta det stanna där. Vad gör en dag av alla mina resterande dagar egentligen? men en skitdag blir lätt till två. Sker skitdagen på en måndag så är ju hela veckan misslyckad och jag kan inte börja om på en onsdag. När jag skriver detta så inser jag ju hur dumt allt det här låter. Ursäkt efter ursäkt. Och efter varje misslyckande känner jag mig bara mer misslyckad, kommer jag någonsin nå mina mål? Jag har nog gett upp hoppet om min "drömkropp", efter att ha misskött min kropp i många år och varit gravid och fött två barn så kommer kroppen nog aldrig bli som jag vill. Men hoppet är såklart inte ute, jag kan få en mycket bättre kropp än vad jag har idag men det kommer krävas hårt arbete.

Jag ska dela med mig av något jobbigt (för mig). Jag har hela mitt liv lidit av ett så lågt självförtroende och självkänsla. Eller jag vet inte. Jag tycker att jag har en del fina kvaliteter men det är mer inombords. Jag kan tycka att jag har fina ögon eller så också men jag kan nog inte ens räkna fem saker som jag gillar med mitt utseende, ja max fem då. Är det inte helt jäkla galet att en människa (ett mirakel i sig att man blivit till och överlevt hittills) på denna jord som har allt för sig, alla möjligheter till ett lyckligt liv och så är det något så "fjuttigt" som hindrar. När det finns miljoner människor vars största problem är att överleva dagen och försöka få i sig någon näring eller kanske ens vatten, ja då sitter jag här och mår dåligt över min kropp. Visst, allting är relativt och min värld består av detta och en annans av något annat men ändå.. får mig att fundera.
Flera gånger har jag läst om kvinnor som får en helt annan relation till sin kropp efter att ha fött barn. Visst kan jag känna att jag inte bryr mig på samma sätt längre. Lite har man mognat och jag är inte deprimerad över mitt utseende. Det gör mig inte så värst mycket heller att brösten inte är som de en gång var, konstigt nog. Ok, jag skulle vara mycket gladare om de inte hade förändrats ett dugg men det är inte heela världen. Jag har heller inte fått bristningar efter graviditeterna och det känns skönt. Men min kropp var "förstörd" (i mina ögon) innan jag blev gravid ändå. Jag har alltid trott att lösningen på mina problem är om jag bara blir smal. Det är lösningen på allt. Då kommer jag kunna ha alla de kläder jag vill. Alla kommer tycka om mig. Jag kommer gå på rosa moln. Allt kommer ordna sig. Och nej jag är inte dum i huvudet. Såklart det inte stämmer, det vet jag realistiskt också. Detta är inget jag går och tänker på 100% av tiden heller. Jag har ett liv och en massa andra saker att lägga energi på. MEN att må dåligt över sig själv är något som jag återkommer till och har gjort hela mitt medvetna liv.

Det började redan i ungefär första-andra klass. Jag var blyg och tyst. Blev mobbad av en tuff kille. Jag var rund som liten och detta fick man höra redan från fröken och klasskompisarna. Jag gick dessutom i en liten klass och vi hängde ihop från förskolan upp till högstadiet i princip. Man blev stämplad som den som var lite tjock och som ingen ville ha typ. Jag minns fortfarande de få (kanske 2-3 ggr) under mellan- och högstadiet som jag på omvägar fick höra att någon hade sagt att jag var lite söt. Shit, vilken lycka och vad det betydde mycket då. Men att jag fortfarande minns var jag befann mig och vad som hade sagts säger väl allt egentligen. Så sorgligt samtidigt. Jag kände mig så otroligt ensam i min lilla värld. Jag hade två tjejkompisar, vi var varandras rivaler och skitelaka mot varandra många gånger. Tre tjejer gick helt enkelt inte ihop. Men de andra två var smala och mer populära hos killarna. Jag var alltid utanför.
Min mamma har under hela min uppväxt (och fortfarande) också varit missnöjd med sig själv. Då är det inte så svårt att förstå att lilla blyga jag inte fick världens självförtroende.

Jag bantade första gången när jag var 11-12 år minns jag, detta var ca 1992-93. Hur sjukt är inte det? Jag minns hur jag tänkte att jag inte skulle äta stekt mat och inte så mycket av maten. Och inget godis eller glass. Minns inte hur länge det varade men anledningen till detta var att jag hörde att vi skulle på hälsokontroll hos skolsköterskan för VÄGNING och mätning. Vägning.. min största fasa. Vågen. Fy. Jag har för mig att jag lyckades gå ner ett par kilo och att vikten ansågs vara inom normalvikt. Jag normalviktig? känns inte som det stämmer. Jag tyckte alltid jag var för tjock och hade fått det bekräftat av andra.

Så det är inte konstigt att man blir störd i sin kroppsuppfattning. Vad mycket skada några människors kommentarer och elakheter kan orsaka. Sorgligt och otroligt trist. Jag kämpar fortfarande med allt detta. Jag lider förstås inte av att jag blev kallad tjock osv men dessa saker har satt sina spår. Jag vill inte att mina killar ska få dåligt självförtroende. Jag säger alltid till dem när de gjort något bra men försöker att inte betona det "duktiga" hela tiden även om det är svårt. Och det går inte en dag utan att barnen vet om att de är älskade och fina. Tycker det är fint att även deras pappa säger dessa saker. T ex kan han säga "Elias, du har så himla fina ögon". Det tycker jag är fint. Kan inte ens tänka att min pappa någonsin skulle sagt något sådant till mig. Tror aldrig ens att han sagt att jag är söt, fin eller vacker. Han har inte gett mig någon bekräftelse alls och där kommer nästa stora problem i mitt liv. Men jag ska inte gå in på det. Inte ikväll.

Herrgårdsweekend

Längtar till vår herrgårdsweekend imorgon. Denna gång ska vi åka till Söderfors herrgård utanför Uppsala någonstans. Får väl se vad recensionen blir denna gång. Vi har under de senaste fyra åren hunnit besöka Friiberghs herrgård, Skebo herrgård och senaste var Gimo herrgård.

Friiberghs var helt underbart. Jättefint ställe, otroligt proffsig och serviceminded personal. God mat. Jag var gravid när vi var är och till maten fick jag olika alkoholfria viner och speciella ostar som jag kunde äta. Det kändes trevligt att få den omtanken. Vi fick även massage i spat, dock var det inte så gravidanpassat och kändes som man inte riktigt fick valuta för pengarna. Men det var ändå skönt att bara få vara i lugnet som rådde på Friiberghs. Helt fantastisk natur. Rekommenderas varmt.

Skebo var ett mindre ställe och vi var där mitt i kalla vintern. Fanns inte så jättemycket roligt att göra just den årstiden. De hade en liten pool och bastu i en ombyggd gammal lada och vi lyckades tajma in vår tid när ingen annan var där så vi fick hela stället för oss själva vilket var toppen. Rummet vi fick var inte så speciellt, var nog sämsta rummet av alla ställena men maten på Skebo var helt grym och något utöver det vanliga. Köket hade dessutom denna kväll räknat fel så vi fick en extra rätt (inte mig emot!). Denna helg var det också morotstema och alla rätter innehöll morot i någon form. All mat var från lokala mejerier/gårdar och det smakade riktigt gott. Bra personal här också om jag minns rätt.

Gimo utanför Uppsala var ganska bra också. Trevlig natur runt omkring och lite mer att se. De hade en badtunna och bastu vid vattnet som man kunde boka. Vi gjorde detta och det var superhärligt. Dock en liten miss att alla andra som hyrde kajak passerade badtunnan så man blev lite störd faktiskt. Maten här var inget speciellt tyckte jag. Godkänt men inte så mycket mer.

Så nu återstår att se vad Söderfors har att erbjuda. Nu är det ju mitt i vintern så det begränsar ju lite vad gäller att vara utomhus. De har heller inget spa. Bastu och gym finns tydligen så får se vad vi har lust med. Alla herrgårdarna ovan har haft afternoon tea vid ankomst. På vissa ställen har vi fått något på rummet, t ex en chokladbit eller/och mousserande vin. Ibland har det ingått en fördrink innan en trerätters meny. Vi har inte fått välja mat utan det har varit en förbestämd meny och viner har man fått betala extra för. Friiberghs var en present från Jespers föräldrar den hösten som jag var gravid med Elliot, alltså hösten 2007. De andra herrgårdarna har ingått i Smartbox som vi också fått i present. Jag gav en sådan till Jesper i 30-årspresent. Ska i alla fall bli otroligt skönt att bara komma bort lite och äta och sova i lugn och ro.. saker man kanske tar för givet när man inte har barn.
Jag kör en liten omstart av det nyttigare livet efter denna helg. Lite svårt att börja om mitt i veckan och jag känner inte riktigt att energin kommit tillbaka helt hundra efter alla sjukdomar som varit. Så nu laddar jag batterierna under helgen, äter vad jag är sugen på och vill och sen kör jag hårt. Nu står det skrivet så då måste jag hålla det! Nästa vecka blir det alltså återgång till bra matvanor och komma igång med träningen igen... tungt men det ska göras!

TREVLIG HELG!!!

Tilbaka på ruta ett?

Jaha.. då har man varit sjuk ett bra tag nu. Glömde nog skriva efter inlägget i helgen att jag tog mig till närakuten och det var streptokocker igen som jag misstänkte. Troligtvis var inte den första penicillinkuren stark nog så jag fick en annan sort utskriven denna gång. Den är inte rolig alls, får kramp i magen strax efter att jag tagit den och mår av och till lite småilla. Har knappt haft någon matlust heller på snart en vecka, levt på glass, iskall saft, blåbärssoppa och "tvångsmatat" mig själv med någon smörgås här och lite yoghurt där. Det går dock ingen nöd på mig. Har aldrig varit smal och kommer nog aldrig bli det heller trots att jag varit riktigt sjuk i nästan tre veckor nu. Ok, inte hela tre veckor egentligen, var ju "frisk" i ca en vecka mellan halsflussarna.
Det jobbiga för mig med allt det här är att min energi är helt väck. Jag är vanligtvis ganska energisk och har många järn i elden (ibland lite för måna, i know!). Nu är jag som en överkokt sparris. Igår orkade jag slänga i en tvätt och diska ungefär. Ok, lämnade och hämtade kidsen såklart och lyckades laga mat utan att kräkas även om jag fick lite småkväljningar emellanåt. Hmm.. lite gravidkänsla nu när jag tänker efter men LUGN jag är INTE gravid!
Jag får helt enkelt gilla läget, acceptera mitt nederlag och vila i första hand. Ska försöka att inte stressa mig själv utan nu ska jag bli helt frisk. Sedan får jag börja om helt enkelt.. känns som allt gått åt helskotta med träning och kost men ja.. vad göra? Jobbat så hårt för att komma igång och nu känns allt bara bortblåst. Men som sagt, jag ska inte ge upp i första taget. Nästa vecka blir det en hel del saker som gör att träningen blir lidande. Jesper åker till Göteborg på jobb måndag-tisdag vilket kanske betyder att jag inte kan träna på måndag om inte någon räddande ängel kommer hit och passar barn. Hans jobbresa betyder också att jag måste lämna och hämta och det blir lite stressigt för mig med jobb osv. Kanske går det dock att lösa om jag lämnar lite tidigare än vanligt på måndag, borde kunna hinna till jobbet till kl 8 då. Men det blir väldans tidigt för barnen en måndagmorgon..
På tisdag är det dessutom styrelsemöte i bostadsrättsföreningen och på onsdag föräldramöte.. så nästa vecka börjar med en massa saker som gör att jag inte kommer kunna träna. Känns trist. Känns alltid bra att börja veckan med måndagspasset och speciellt nu när jag tappat formen lite. Behöver komma igång så fort som möjligt för att inte tappa mer. Ska se om jag orkar/hinner träna något i helgen. kanske inte är i form riktigt, vi får se. Vi kommer ju ha kalas hör hemma båda dagarna och det är mycket fix och bakande inför det. Får se hur mycket jag orkar. I "värsta" fall kanske jag hinner med en powerwalk innan frukost lör/sön, åtminstone någonting.
Åh, jag vill verkligen bli frisk nu. Det är ju så kul när det blir kalas, perfekt tillfälle att experimentera och använda fantasin till bakandet. Skulle vara extra kul att ha ett tema, en färg, smak el. dyl att utgå ifrån och göra ett riktigt fint och gott fikabord. Kommer ju en hel del folk med alla släktingar, respektive, vänner och deras barn. Jag gillar ju stilrent och enkelt men funderar på att ha ett lite annat tema till barnkalas. Får se helt enkelt vad jag orkar och hinner med. Skulle behövt ha en plan tidigare så jag kunnat förbereda bättre.

Elliot 3 år!

Idag är ingen vanlig dag, nej för det är min lilla gosing Elliots födelsedag!

Kan inte hjälpa att bli tårögd när jag tänker på att min lilla kille är hela 3 år. Tiden har gått så otroligt fort. Från bebis till 3-åring med allt vad det innebär. Elliot min skatt! Vi började dagen med sång och paket. Storebror hade fått köpa ett eget paket, han valde en lite gaffeltruck. Av mamma och pappa fick han Blixten McQueen legobil och en rittavla. Elias är så himla fin mot sin lillebror, frågade om han skulle hjälpa öppna paketen, kramade och sjöng. Innan vi skulle in och väcka Elliot sa han "det ska bli så spännande att gå in till Elliot med paket". Sötnos! Finns nog inget som värmer mer i mammahjärtat än att se syskonkärleken mellan barnen. Mycket bråk och tjafs också givetvis men en hel del fina stunder med. Imorse när vi hade lämnat Elias på dagis sa Elliot "Mamma jag älskar dig" och jag frågade om han älskar någon mer. "Jag älskar mamma, pappa och Elias". Gullunge.

Igår satt jag och tittade igenom en massa gamla bilder på datorn, tårögd blir man när man minns tillbaka på allt som varit. Så här minns jag tillbaka för ganska exakt 3 år och 9 månader sedan...
Denna gången planerade vi för ett syskon och jag minns att jag frågade Jesper om vi skulle skaffa en till. Knappt hann jag ställa den frågan för på första försöket blev jag gravid. Till en början var allt frid och fröjd, förutom trötthet och lite illamående. Detta varade tyvärr inte hela graviditeten utan jag mådde ganska dåligt pga jobbig arbetssituation och konstant magkatarr. Detta toppades i slutet av november med en "härlig" foglossning och halvtidssjukskrivning. Som om det inte räckte med foglossningen så fick jag dessutom ryggskott och vinterkräksjukan, den senare två gånger inom tre veckor. Det var inte så lätt med andra ord men till slut kom Du, vår älskade lilla busunge. Gick över tiden 8 dagar denna gång. Förlossningen gjorde minst lika ont som den första (hua! jag är inte gjord för att föda barn) men som tur var tog den inte lika lång tid och jag kände att jag var med hela tiden. Värkarna började exakt likadant som med storebror. Ca kl 03 på natten den 15 februari 2008 vaknade jag av lite "mensvärk", svårt att somna om men gjorde det iaf av och till. På morgonen sitter jag och äter frukost och känner att det är nog idag han kommer. Jesper lämnade Elias på dagis. Värkarna kom inte så jättetätt men de ökade iaf något under förmiddagen. Kl 12 ville jag duscha varmt och gjorde det ganska länge. Kl 13 kliver jag ur duschen och precis i den stunden då jag tar ett kliv ut ur badkaret så får jag världens värk. Och nästa kommer snabbt efter. Jesper övertalar mig att ringa förlossningen, eller han får ringa för jag kan inte prata och de tycker vi ska komma in. Under denna tid får jag värkar med täta mellanrum. Vi packar grejerna snabbt och kör till Danderyd. Bilresan är olidlig. Jag stör mig på att Jesper pratar i telefon med sin chef haha.. Vi kommer in ca 14-tiden om jag inte minns fel. Värkarna är fortfarande täta och regelbundna. Vi får installera oss på rummet och jag försöker med andning och att vara uppe men det går snart inte. Ctg:t visar efter ett tag att det är något knas och det visar sig att bebisen har bajsat och det gör att det blir oregelbundna hjärtslag, han är med andra ord lite stressad där inne. De vill ta prover på bebisen för att se att allt är ok. Allt detta är jobbigt, att folk ska hålla på och kolla hit och dit, ta prover, ja vattnet gick ju där också när de satte en elektrod på bebisens huvud. Har tagit lustgas hittills, funkar bra för mig även om man blir ganska snurrig och får lite overklighetskänslor. Till slut vill jag ha epidural då den hjälpte så bra sist. Denna gång hjälper den inte alls lika bra då narkosskötaren inte prickat rätt. Vid kl 16 kommer han för att fylla på. Han känner på olika delar av min mage och frågar "känner du här" osv och plötsligt känner jag bara att nu kommer han. Och efter 20 minuter är han ute. 50 cm lång och 3530 gram tung. Ser ut som en liten boxare tycker jag. Skönt att förlossningen är över! Vi får denna gång bo på patienthotellet på DS då det är fullt på BB Stockholm och vi är andragångsföräldrar. Funkar finemang där och vi myser i vår lilla bubbla. Det är så overkligt på något sätt att få barn. Så stort och känslosamt, helt fantastiskt givetvis. Det går inte att beskriva med ord. Dagen efter får vi åka hem till storebror Elias. Elias blev hämtad av farmor och farfar och de kommer hem till oss med honom  så att han får träffa sin lillebror.

Elliot, det visste jag redan att du skulle heta långt innan du kom, behövde bara bearbeta pappa lite. Eller egentligen inte bearbeta, han var ganska mottaglig eftersom vi hade haft det som förslag när vi väntade Elias.
Du var så otroligt lätt i början. Du åt direkt och var en glupsk liten kille! Du sov något så när, du somnade iaf om du fick lite mat. Du var lugn och gosig tills du blev ungefär 8 månader. Då tog du igen allt och lite till.. jösses! Du har prövat oss och vårt tålamod många gånger men oj vad mycket du har gett oss. Vår envisa men kärleksfulla lilla tos. Du är en klok liten människa. Smart, busig, påhittig, klättrig, otroligt gosig, kärleksfull och knasig (passar bra in i den här familjen med andra ord). Du är så fin på alla sätt min lilla skatt och vi älskar dig så!

Grattis på 3-årsdagen världens bästa Elliot!

Linicin

Som buzzador har jag fått tillfället att prova på Linicin som består av olika produkter mot löss.

Linicin shampoo: När man redan fått löss. Helt giftfritt och mycket milt. Tar bort löss och förhindrar även utvecklingen av gnetter.
Linicin 15 minuter: Tar bort lössen. 15 minuters behandling, tvättas bort med vanlig shampoo. Använd luskam efteråt.
Linicin Prevent spray: Förebyggande spray. Toppen att använda när luslarmet går på dagis och skola. Även denna produkt är helt giftfri.


Vi har haft turen att luslarmet inte gått på vår förskola än så länge. Jag har haft lite otur med buzzningen av dessa produkter då någon annan förälder på förskolan också buzzar om dessa och redan har lagt ut lappar. Så nu får jag använda bloggen och facebook istället!

Lördagsrapport

Skönt med helg. Inatt hände det där otroligt roliga igen. Elliot kissade i vår säng.. åh vad jag älskar att gå upp kl 02 en lördagnatt och riva av lakan, bäddmadrass, täcken m m ur sängen. Hade tänkt gå upp tidigt och gå på morgonpromenad men jag var helt slut i huvudet och orkade helt enkelt inte. Fick istället sovmorgon till 8:30.
Denna helg var det min städhelg så jag städade medan Jesper åkte iväg och tränade, motivationen är på topp här hemma! Kul att vi matchar varandra för en gång skull ;)
Idag var det även premiär för denna termins "roliga timmen" i Brännkyrka kyrka. Varje lördag (förutom lov) har de bio för alla barn. Kostar bara 75 kr/person och termin så det är ju ett riktigt kap. Ligger nära oss också så det är lätt att åka dit själv med barnen. Om inte detta vore toppen nog så säljer de även godis, fika och snacks utanför biosalongen. För 15 kr får man en smakis och en stor påse blandat godis (choklad, klubba, tablettask m m). Rekommenderas alltså!

Satsar på träning imorgon. Ska försöka gå upp tidigt och ta mig till Friskis. Mamma jobbar helg denna helgen så jag får ta mig dit själv. Känns helt ok nu när jag gymmat ett par gånger. Är egentligen sugen på jympapass och har för mig att den som håller mitt favoritpass på måndagar leder ett pass på söndagar men får se. Borde verkligen styrketräna så jag iaf tränar styrka 1 g/v. Borde träna en gång till/vecka men får inte ihop det tidsmässigt. Skulle iofs kunna köra någon sorts hemmaträning med gummiband eller bara med kroppens egna motstånd men jag brukar inte vara så motiverad. Vi har även ett litet gym i källaren på jobbet men har inte fått tag på de som kan visa mig rummet. Funderade på att ev. försöka klämma in ett snabbt pass på lunchen en gång i veckan.
Sjukt att jag nästan fått träningsabstinens senaste dagarna. Är smått rastlös och börjar få dåligt samvete för att jag inte tränat sedan i onsdags. Men samtidigt har jag massor med annat i livet som jag måste ta hand om och även försöka klämma in lite vila där emellan, det gör jag alldeles för lite tror jag. Dygnet har helt enkelt för få timmar..

Frukost: 2½ skiva kalkonbacon stekt i pyttelite olivolja, äggröra (2 ägg, 1 äggvita, lite mellanmjölk, alt, vitpeppar, lite flytande smör o rapsolja). Färskpressad apelsinjuice (mums!). Grönt te.
Lunch: 1,2 dl keso, 1 stort päron, kanel. 6 hackade mandlar. Vatten.
Mellanmål: ca 45 gr nötter, 2 apelsiner, vatten. (på bion)
Middag: Helstekt fläskfilé, ugnsrostad paprika, rotselleri, morot, rödlök, 2 klyftpotatisar, lite hemmagjord pesto & smal bearnaisesås (gjord på äggula + lättkesella då jag inte hade annat hemma). Mineralvatten. 1 godis.

Torsdag 20/1

En till bra dag matmässigt tycker jag själv. Vi var på informationsmöte på skolan ikväll. Hjälp, vår "lilla" Elias ska börja skolan till hösten. Helt sjukt vad tiden går fort! Jag vet inte om jag är redo för detta haha.. Tror ändå att Elias kommer stortrivas i skolan. Han är så intresserad av allt möjligt och snappar upp det mesta. Han är redan jätteduktig på bokstäver och siffror. Hela förra sommaren höll han på och frågade vad 4+6 var osv. Och han kunde själv svara på de flesta. Man kan inte annat än att vara superstolt. Fast det skulle man vara även om han inte var duktig på just detta. Man är ju stolt över sitt barn no matter what! Åh, mina små älsklingar. Helt fantastiskt att jag har gett liv till dessa två. De är så olika, både till utseendet och till sättet. Lite gemensamt har de iaf, båda är väldigt livliga och tosiga och självfallet världen finaste! Jag går alltid in på kvällarna och tittar på dem när de sover, pussar på dem och viskar att jag älskar dem. Har sedan jag blev mamma haft tanken att mina barn alltid ska veta att de är älskade och har föräldrar som är en trygghet för dem. Att de alltid ska veta om att det finns människor som finns där för dem i alla lägen. Jag kan inte sluta säga till mina barn att jag älskar dem helt enkelt. På kvällarna när jag säger godnatt och "jag älskar dig Elias" så svarar han nästan alltid "jag älskar dig mer", sötnosen! Och lillebrorsan är otroligt gosig och kramar en hårt och säger med hög röst "jag älskar dig mamma" eller så vill han viska något och då viskar han "jag älskar dig jättemycket".. gosingar! Finns nog inget bättre. Och jag tänker njuta av varje sekund för en dag kommer jag nog inte få allt det här och den tiden kommer snabbare än man tror.

Frukost: Vatten med citron och ingefära. havregrynsgröt med minimjölk, kanle, ca 1 tsk råsocker. Grönt te.
Mellanmål: 1 dl keso, 1 litet päron, kanel. Svart te med mellanmjölk, 1 sukett.
Lunch: Kyckling, gröna linser, vitkålssallad, rårivna morötter, sallad, tomat, lite fruktsallad (ca ½ dl). Grönt te.
Mellanmål: 1 dl kesella, 1½ dl blåbär, malen kardemumma, ca 1 tsk råsocker. Vatten.
Middag: Pannbiff, sallad, gurka, tomat. Vatten.
Kvällen: 1 godis (!)